Jag är inte skallig, jag bara kallas skallepär.

Tror det är 40 dagar kvar, eller 41 eller 39, är inte helt säker. Men jag tror på 40.

Idag sa Maria något väldigt väldidgt bra. Vi körde en slagkombination där man ska ducka för ett slag sen göra uppercut och sen krok. I själva duckningen skyddade inte jag huvudet, varpå maria slog mig i huvudet så jag skulle märka att jag inte skyddade mig.  Sen skyddade jag huvudet. Sen sa hon att jag gjorde det bättre och jag svarade att jag försökte tänka på det. Då sa hon (här kommer poängen) att jag ska inte behöva tänka på det, det ska sitta. Det är så himla sant, jag ska förhoppningsvis så småningom inte behöva tänka på allt jag gör, utan det ka komma instinktivt och naturligt. Det gör det inte i nuläget. Men hur ska jag få in det så att det sitter utan att jag tänker när jag gör det då? Jag tror att enda sättat är att just tänka på det, hela hela tiden. Tänktänktänk, och tränatränaträna.

Gårdagens vilodag var så himla skön, gick runt i mjukis heeeeela dagen. Kan inte minnas att jag gjorde något vettigt överhuvudtaget, men det gjorde jag nog tror jag. Lite plugg och så, och köpte godis :)

Idag var det karateträning, tränade sparkar, och jag får verkligen inte till det längre, eller jag vet inte om jag någonsin fått till det, men jag tror det.. Får fortsätta öva helt enkelt. Gick lite bättre några sparkar, då jag blev förbannad på mig själv för att jag inte kunde. Men det är ju synd om det ska behövas för att jag ska lyckas sätta en spark. Måste ju kunna plocka fram och använda dom när jag vill, inte bara när jag blir arg. Men, träna träna träna träna, det är det enda jag kan göra om jag ska bli bättre.

Allt går inte alltid bra, men det är lite trist när inget går bra. Jag kan inte slå, jag kan inte sparka, jag kan ännu mindre slå och sparka i kombination. FAAN. Och så kan jag uppenbarligen inte grammatik heller, enligt min handledare på exjobbet. Skit.
Nu ska jag gå och lägga mig, imorgon är en ny dag, då ska jag väga upp dagens dag med att vara grym på allt. punkt.

Idag är det dags för fight igen, och tur är väl det! Har precis haft grupphandledning. Vår handledare var inte där, idag heller. Men han hade ju iaf skickat med ett papper med den andra handledaren med lite kommentarer på, och som vanligt fick vi typ bara kommentarer på att det var talspråk. J***a människa! Inte nog med att han inte är där, han har ingen vettig feedback heller! Åååååhhh! Det är så frustrerande. Tur att jag ska få slå ur mig lite ilska och frustration ikväll.
Tyvärr är jag lite trött idag, känner mig inte helt på hugget, men det är kanske stressen över exjobbet osm snart måste va klart som gör sig påmind. Men jag får väl se till att försöka ge allt ändå, jag brukar ju bli taggad och träningssugen när jag väl kommer till dojon. Får se hur det går.

Jag måste jobba mer på att skaffa lite killer instinct. Nu slår jag ungefär som med samma intensitet som när man klappar en kompis på axeln. Ytterligare en sak att tänka på när jag slår.
Det är typ tusen saker jag måste tänka på när jag slår ett slag. Jag måste slappna av i axlar och armar, fixera när handen träffar målet, få med kroppen i slaget, få mer kraft i slaget, börja slaget i bålen/bäckenet inte i armen, dra tillbaka handen när jag träffat, skydda ansiktet samtidigt som jag slår, ha bra kroppsposition, sänka tygndpunkten, använda hela kroppen, hitta ett mål och se till att träffa jsut där, spänna magen... Ja listan kan bli kilometerlång, men mitt i allt detdär, i alla tusen saker jag har i huvudet och försöker få ut i kroppen, så handlar det ju om att slå. Ett enkelt rakt slag som gör ont, riktigt ont. Jag glömmer kanske det ibland och försöker lite för mycket. Fram tills på söndag ska jag bara tänka på två saker när jag slår. Att slappna av, och att slå.

När jag jar handduksturban efter att jag duschat så brukar min morfar kalla mig maharaja, och idag är jag en väldgit trött sådan. Det var superjobbigt att ta mig upp ur sängen för att jogga ner till Maria och träna idag, verkligen  jättejättejobiggt. Sen när jag väl va igång och tränade så var det rätt lugt, förutom lite seg i benen, men det kan man väl stå ut med. Se när jag kom hem så blev jag trött igen, nu har jag suttit här och segat med frukosten i över en halvtimme, som en väldigt trött maharaja. Som tur är så har jag mycket tid på morgonarna efter träningen, kanske till och med hinner med en PN innan det är dags att sätta igång med skolarbetet.

Har ingen träningvärk efter gårdagens anaeroba träning faktiskt! Det var nog gårkvällens dans som gjorde det :) Lite stel i bröstmuskulaturen, men värre än så är det inte. Kanske lite svullen på musklerna, ser ovanligt biffig ut idag :), men det är ju inget negativt.
Känner mig stark just nu, inte för att jag tror att två/tre veckors intensiv träning kan göra så jätejättemycket på styrkan, men att iaf känna sig stark är ju inte helt fel. I kväll blir det kibox med Sandra! Åh vad jag har längtat! Då får det bli upp till bevis om jag blivit något starkare eller inte.

Imon börjar de intensivaste dagarna på veckan igen. Måndag, tisdag, onsdag känns som de dagar med mest träning. Eller måndag tisdag egentligen, onsdag är ju bara ett pass. Vilokvällen på onsdag är så himla läglig just där, för då börjar jag känns mig trött i kroppen. Sen på torsdagen är det två pass igen, men det känns som ingenting eftersom jag har hel vilodag på fredagen. Sen på helgen så är det ju bara ett pass om dagen, och då är det ju helg, så då är man ju ledig ändå.
Känns skönt att faktiskt inte börja träningveckan med träningsvärk, som förra veckan, det va lite tungt. Men jag fixade ju det med! Fast denhär veckans sista pass är ju iofs inte gjort än, och kibox är ju rättså jobbig träning, så vem vet, kanske har träningvärk imon iaf.

Åter till gårkvällen. Herregud vad vi hade roligt! Det är längesen jag tokdansade så sanslöst, jag älskar det verkligen! Lite trött idag, men vad gör det. Spendarar dagen med att vila och skriva lite exjobb.

Ja, jag tränar hårt. Men ett glas vin eller två måste ju va helt okej, eller? Min coach upplyste mig idag om att närmsta två veckornas träning kommer bli lidande om jag tokfestar.. Ajaj, inte bra. Så, därför håller jag mig till lite vin och massamassa dans istället :) Hoppas inte det påverkar mig för mycket, vill ju inte förstöra allt för lite vins skull.

Ananerob träning, alltså mjölksyraträning, suger verkligen musten ur en! Herregud vad seg jag är i armarna. Men vilken grym fighter jag blir! Mjölksyraträning idag på träningen igen.
Kroppen har inte helt hämtat sig från smällarna i tosdags, trots vilodag igår. Men det blir nog bättre tills imon tror jag, men då lär jag väl ha en sjukhelsikes träningsvärs i axlar, armnar och rygg istället :)

Har nu varit på fight-träning. Sinnessjukt kul, och sinnessjukt hård träning. Känns lite som om de flesta bestämmt sig för att spöa skiten ur mig, och oj vad dom lyckats! Idag var det jag och nio fullvuxna män som tränade (eller ja, åtminstone sju av dom är väl fullvuxna, övriga två blir kanske det så småningom ;) ). Detta resulterade i att jag fick en fläskläpp och fyra slag som gjorde att jag tappade luften, efter fjärde var jag tvungen att gå och kräkas. Så efter 100 minuters ren härdning så sitter jag här och känner mig sjukt stolt över att jag fortfarnade gick upp på mattan och fortsatte efter en fläskläpp, fyra lufttappningar och lite spya.
Jag kanske är en sjuk människa som tycker att dethär är kul, men vad gör det?

Fläskläppen kanske inte syns lika mycket som den känns om jag inte visar..

..men ser ni det rödaktiga där? Det är BLOOOOD!

Idag är allt bättre, mycket bättre! Började dagen med morgonjogg :) När man väl kommit igång med löpning/jogging/ja-vad-som-hellst-som-ökar-flåset-lite så tycker jag att morgonrundorna är dom bästa, eller sena kvällar. Men det är så mysigt när det är mörkt och lite kallt och inte mycket folk ute. Då kan man likosm va lite i sin egen lilla värld och det bara tuffar på, så himla skönt. Och efter morgonrundan så får man frukost!! Det är nästan ännu bättre :)

Efter frukost hade jag och Karin en ovanligt produktiv förmiddag med hårfärgning och exjobbsskrivning, det gick faktiskt rintigt bra. Fick nog mer gjort idag på fm än vad vi fått på hela veckan. Sen hade vi gruppmöte om exjobb.

Snart är det mat och sen är det karate!!! Terminens förtsa fight-träning! :D Oh vad det ska bli roligt! Träningen i tisdags gick sjukt bra faktiskt, kändes som att jag hade mer kontroll på min kropp än vad jag haft tidigare, hoppas det känns lika bra idag.

Hemsk natt har det varit. Började med att jag somnade jätteskönt, sen vaknade jag, frös, kunde inte somna om, låg vaken jättejättelänge och började bli stressad äver att jag snart skulle behöva gå upp, exjobb m.m, somnade om, sov en stund, vaknade igen men världens jäkla huvudvärk. Försökte sätta mig på sänkgkantenen så jag kunde dricka lite vatten men höll på att trilla av, insåg att jag knappt såg någonting, la mig ner igen.
Och sen ringde klockan! Denna hemska uppfinning. Den va 20 i fem och det var dags att gå upp, jag snoozade en gång, sen en gång till. Sen insåg jag att det inte skulle vara lönt att gå och träna. Vad skulle jag få ut av det liksom? Jag kanske skulle piggna till och huvuvärken skulle gå över? Så jag gjorde ett nytt försök att sätta mig på sängkanten, känsdes som om mitt huvud föll isär på mitten, ujuj, ynkliga jag. Skickade iväg ett SMS till Maria att jag inte kan träna idag, hittade en ipren i nattduksbordet, tog den, ställe om klockan och somnade om. Och här sitter jag nu, fortfaradne med huvudvärk, men inte alls lika mycket som innan, men fortfarande ynklig. Lite ledsen för att jag missade träningen, men ändå tacksam för den lilla stunden extra sömn jag fick. Trycker i mig vatten och kaffe för att det kanske ska bli bättre. Inte världens bästa start på dagen precis, men då kan det ju iaf bara gå åt ett håll.

Idag på morgonen nör jag vaknade så kände jag direkt att, nej jag vill inte. Ville inte gå upp, ville inte träna, ville inte göra någnting mer än att ligga kvar i min varma säng. Men jag trottsade mig själv och tog mig upp, satt på sängkanten i fem minuter och övervägde att lägga mig igen, tog på mig träningkläderna, borstade tänderna och packade väskan. Sen va jag rätt pigg när jag väl va på väg ut genom dörren. Eller iaf pigg i huvudet, benen var fortfarande nyvakna och trötta efter gårdagens skivstångpass och förrgårdagens MAQ-pass.
Jag gnälle mig igenom hela passet (stackars Maria!), allt känndes tungt och segt och hela min kroppa var som sirap. Varje slag gjorde att det ömmade i mina stackars axlar. Varje spark känndes som som jag hade doppat skorna i cement.

Sen kom jag hem, duschade och åt frukost, och sen känndes allt rätt bra ändå. Har pluggat hela dagen, och även om det kanske inte gått fort så har vi ändå kommit lite längre med vårt exjobb känns det som.
Och nu är det snart dags igen. Ska börja med maten om en halvtimme, sen äta och sen gå och träna. Musklerna säger nej, jag säger ja! Terminens första karateträning (bortsätt från smygträningarna vi haft innan då förstås), är jag sugen? Ohja :) Vila kan jag ju göra imon.

Idag vaknade jag vid fem, FEM!! Min första tanke var; När får jag gå upp? Eller inte första tanke kanske, men iaf andra eller tredje. Sen somnade jag om :) Och när det sen väl var dags att gå upp och träna så var det inte alls jobbigt, inte alls. Det är så himla skönt att inte behöva kämpa sig ur sängen.


Nu tänkte jag utväredera förra veckans träning:

Jag hade väntat mig att förra veckan skulle vara sanslösr jobbig. Visst, jag är rätt träningsvan sen innan, men nio pass i veckan?!?! Det är typ fyra för många, tänkte jag. Men så tänkte jag också att ska jag bli bra så måste jag satsa. Så jag testade. Och grym som jag är så insåg jag redan på onsdagen att, faan jag klarar det nog. Och jag klarade det galant! Allt känns hur bra som hellst!
Jag tänkte också att jag någon gång mitt i veckan skulle tappa motivationen, men inte då, är mer taggad än någonsin.

Ujuj, igår körde vi anaerob träning. Eller rättare sagt, jag körde anaerob träning, Patrick (coach) höll mittsarna och Maria höll koll på tiden. Anaerob är grym träning, det är jobbigt och man vill bara skrika för att det är segt på slutet, och dagen efter får man sköööön träningsvärk.
Och för att spä på träningvärken lite så körde vi idag ett MAQ-pass. Det är typ funktionell styrketräning. Väldigt kul, väldgit jobbigt. Och för mina redan trötta muskler så var det helt enkelt 80 minuters plåga. Men oj så skönt det är när man jobbar ordentligt med kroppen! Nu är jag lite lagom mör. Ska lägga mig i ett varmt solarie i eftermiddag och öva på att slappna av, pigga upp min hud (sjukt bra för mina eksem) och skämma bort migsjälv lite. Multitasking tror jag det heter ;)

Sen ska jag kolla upp lite avslappningstekning också. Måste lära mig slappna av när jag kör fight, så inte axlarna sitter uppe vid öronen och så att jag jobbar med hela kroppen i mina tekniker, inte bara ett ben eller en arm. Måste sänka min tyngdpunkt och lära mig slappna av så att jag blir stark och stabil.

Jag har hittat rotationen! Jag har övat och övat och nu på morgonen ähr så lyckades jag få till det! Så nu gäller det bara att träna upp den så att jag blir tillräckligt snabb och stark i min rotation för att kunna få tillräckligt med kraft för att få till ett slag eller en spark med den! Tränatränatränaträna :)

En annan sak jag kommit på idag är jag jag kanske innerst inne faktiskt är en morgonpigg människa. Eller idag var jag det iaf. Igår var det sjukt jäkla jobbigt för att ta mig upp och träna. Men idag var det inte det. Det är skönt, om jag ska slippa plågas varje gång jag måste gå upp tidigt. Eller måste och måste, jag har ju valt själv. Men om jag ska lyckas med dethär så behöver jag träna, mycket, och på morgornarna har jag ju tid.

I övrigt är jag förvånad över hur lätt jag klarat att ställa om kroppen och ställa in den på två pass om dagen (bortsett från igår, då det va vila på EM). Jag tycker inte det är det minsta jobbigt faktiskt. De enda och största skillnaderna jag märker är att jag är mycket mer pigg och vaken under dagarna, jag är hungrigare och mitt rum är ännu mer fullt med träningskläder än vad det var innan. Och, just det, jag har tid till långfrukost varje dag :)

Här sitter jag, kaffekokaren har precis puttrat klar och frukosten är framme. Livet är så bra ibland. Ingen frukost är så god som den efter att man tränat. Egentligen är det kanske inte frukosten som är sådär himla god, utan tillfället som är så himla bra; tända ljus, mat på väg ner i magen och dages träning i huvudet.

Idag hade jag och Maria teknikträning, och jag har äntligen fattat vad det handlar om. Jag kanske har fått höra det tusen gånger förut, men nu fattar jag. Jag fårt inte in det i kroppen än, men jag fattar iaf, och det är ett litet steg.
Det handlar om att få till en liten inre rotation i bålen, att lyckas länka samman bäcken och axlar och att starta rörelsen emellan dessa. Då får man med höften och får kraft från den, man använder inte bara axlar och armar i slagen utan hela kroppen. Man ger inte sin sparringpartner någon ledtråd om vilken spark elller vilket slag som kommer, för på utsidan syns inte att man är på väg att slå, eftersom kraften kommer innifrån från de djupare musklerna. Nu ska jag lyckas få min kropp att förstå dethär också, det är en rörelse som jag nog aldrig egentligen använt, så jag måste bygga upp ett helt nytt rörelsemönster. Men allra första ska jag lära mig att göra min inre rotation, sen kanska jag kan lägga på resten.
Tror inte att jag kommer hinna lära mig detta till tävlingen, men kanske så småningom iaf. Det låter kanske lite flummigt, men jag förstår åtminstone vad jag menar, och det är ju huvudsaken.

Kan också glatt meddela att jag klarade ena halvan av tenta jag hade igår. Klarade den praktiska delen, den del osm jag brukar vara nervösast för eftersom det är en så viktig del av sjukgymnastiken, eller det är ju likosm ett praktiskt arbete, så då är det ju gött om man kan det osm är praktiskt.

I eftermiddag är det vila, altså ingen träning för min del. Då blir det eventuellt en helkroppsmassage och öva på att få till min inre rotation.

Har precis käkat.
Snart dags för träning igen, ikväll blir det jympa med bästa jympaledaren Tobbe. Tyvärr är detta pass inte lika bra som det han hade i våras, men det gör inget, han e ju skön iaf. Trodde jag skulle va helt slut i kroppen vid dethär laget, men inte då. Käner mig ovanligt pigg, nästan störigt pigg, och stackars Karin får stå ut med mig..

Ikväll är det ju egentligen mening att jag ska träna karate, men eftersom terminen inte börjar förrän nästa vecka så får det bli lite jympa.

Blåflammig insida lår, känslan av att vara blå på magen, snart blå på utsida lår. Det är många blåmärken idag, och imon är de nog ännu fler. Mer imorgon ska jag och Maria köra mest teknik, och sen är det ju ledig EM, så då får min kropp återhämta sig lite.

Skivstången igår gick bra, väntade mig träningsvärk idag, men har inte fått någon, än så länge.. Men så har det inte heller gått 36 timmar än (träningsvärk brukar komma ca 36 h efter träning). Jag brukar inte få träningsvärk så ofta, mren får jag det så brukar det vara rejält. Men jag tycker det är lite skönt, kostigt nog. Kanske inte om det är sådär jättejättemycke så man inte kan röra sig, men sådär lagom så det känns i varje rörelse, men ändå inte blir plågsamt.

Idag har jag tenta också, det är jag inte alls sugen på ska jag säga. Praktisk exa. Får se hur det går, men min taktik är att gå in där och låtsas att jag har stenkoll, sen är det bara att hoppas på att examinatorn går på det..

Nu är första passet gjort. 45 minuters träning med Maria, jogg dit och hem. Känns riktigt bra, och nu sitter jag njuter av en varm kopp kaffe. Känner mig sådär lite mysigt frusen och trött som jag kan göra efter träning, eller efter dusch efter träning. Så stora tröjan är på och kaffet är varmt, kan det bli bättre? Nej jag tror inte det.

Det blev en bra träning, hade planerat så det tog precis lagom lång tid och vi hann med allt vi hade tänkt. Kanske blev lite svettigare än vi hade tänkt också, men vad gör det? Skönt att få igång kroppen.

Jag har nu tänkt, och kommit underfund med att jag på något vis behöver dokumentera mina tankar och upplevelser på min väg mot toppen. Eller botten. Vi får se hur det går. Men jag ska iaf göra mitt bästa, och jag brukar va rätt grym när jag ger allt.
12 Mars är det tävlig i fight, jag ska va med, jag ska vinna. Och här kommer jag skriva om vägen dit.

Imon börjar min riktiga träning.

Idag har jag varit iväg och planerat mina morgonträningar med Maria. Det blir mycket mitsträning på morgonarna, sen jogging en morgon i veckan. Än så länge känns allt bra, jag är taggad till tusen. Har fått träningsprogram av min coach som jag ska testsa i två veckor. Får se hur det känns, om något behöver ändras, trappas upp eller trappas ner.

En träningsvecka ser ut såhär:

Måndag
FM: Träning med Maria. Lätt-medelträning
EM: Fysträning/styrekträning. Tung träning

Tisdag
FM: Träning med Maria. Medelträning
EM: Karate. Medelträning

Onsdag
FM: Träning med Maria. Lätt träning
EM: VILA

Torsdag
FM: Träning med Maria, kondition. Medelträning
EM: Karate, fight. Tung träning

Fredag
VILA

Lördag
FM: Karate, fight-fys. Tung träning
EM: Promenad/jogg/vila. Lätt träning

Söndag
FM: Vila/promenad/jogg. Lätt träning
EM: Ki-box. Tung träning

I like it! Jag ska vinna denhär skiten ;)