Ingen blogging, ingen träning?
Jodå, lite har jag allt tränat, väldigt lite, men inte helt obefintligt lite. Det är svårt att bibehålla träningsnivån när livet inte är som det brukar. Och nu har jag spenderat senaste en och en halv veckan på resande fot. Några få löparrundor, lite promenader och massa shopping. Shopping kanske inte riktigt är träning, men det är minst lika bra för välbefinnandet :)
Imon ska det bli som vanligt igen, jogg med Karin och kanske Johanna. Och sen vidare, tillbaka till vardagen, eller nästan. Närmsta månaderna kommer inte bli som vanligt, det vet jag. Grillkvällar, examensfester och sen flytt söderöver. Sen får jag skaffa mig en ny vardag där. Kanske kommer jag återvända till Västerås sen igen, kanske inte. Helt ärligt så har jag ingen aning om vad jag gör om fem månader. jag kanske börjar ett nytt jobb, kanske söker jobb, kanske bor hos mamma och pappa eller är helt nyinflyttad i en stad jag aldrig varit i. Det är lite svårt när man inte vet, jag blir lite stressad. Men det löser sig, allt löser sig, och gör det inte det så överlever jag nog ändå.
Imon ska det bli som vanligt igen, jogg med Karin och kanske Johanna. Och sen vidare, tillbaka till vardagen, eller nästan. Närmsta månaderna kommer inte bli som vanligt, det vet jag. Grillkvällar, examensfester och sen flytt söderöver. Sen får jag skaffa mig en ny vardag där. Kanske kommer jag återvända till Västerås sen igen, kanske inte. Helt ärligt så har jag ingen aning om vad jag gör om fem månader. jag kanske börjar ett nytt jobb, kanske söker jobb, kanske bor hos mamma och pappa eller är helt nyinflyttad i en stad jag aldrig varit i. Det är lite svårt när man inte vet, jag blir lite stressad. Men det löser sig, allt löser sig, och gör det inte det så överlever jag nog ändå.
Biverkning?
Efter frukost blev allt lite bättre. Jag satte mig ner och sökte jobb inför hösten på förmiddagen, så då kände jag mig lite produktiv och blev genast på bättre humör.
Igår kollade jag min garderob lite, insåg att jag har stor brist på kläder. Eller nej, inte på kläder, men på kläder som passar. Träning har en viss effekt på kroppen, egentligen ett lyxproblem kanske, men fortfarande lite jobbigt när man är pank och behöver kläder, jag vill ju inte gå naken liksom. Och hade jag haft en tanke på att det är såhär det skulle blir så hade jag ju givetvis tagit före-bilder. Nu har jag bara efter-bilder. Och här är dom, bevis på en av träningens biverkningar. Kanske bör varna för att en del hud syns, men det kanske ni kan blunda för.. håll för med tummen eller något.
Jag borde kanske också klargöra att det är bara träning som gjort att det blivit såhär. Inga ändrade matvanor, ingen bantning eller livsstilsförändring alls. Förutom att jag typ käkat dubbla frukostar och fikat fem gånger i veckan ibland. Alltså, om någon förändring i min kost förekommit så skulle det nog snanare vara så att jag ökat mitt födointag. Så alla som säger att man inte kan bli smal bara av att börja träna och promotar för alla möjliga bantningsmetoder, släng er i väggen.
Viss putmage kvar, den kommer jag aldrig bli av med tror jag, det är ett släktdrag. Men shortsen är aldeles för stora.
Denhär skjortan satt tight på mig förra sommaren, nästan för tight..
Samma skjorta utan att jag drar i den.. Inte så tight längre...
Byxorna jag jobbade i förra sommaren. Dom faller av om jag inte håller i dom.
Klänningen jag köpte till förra årets midsommar, då satt den tight upptill, nu är den en påse.
Denhär ska iofs va lite oversize, men inte som den är idag.
Igår kollade jag min garderob lite, insåg att jag har stor brist på kläder. Eller nej, inte på kläder, men på kläder som passar. Träning har en viss effekt på kroppen, egentligen ett lyxproblem kanske, men fortfarande lite jobbigt när man är pank och behöver kläder, jag vill ju inte gå naken liksom. Och hade jag haft en tanke på att det är såhär det skulle blir så hade jag ju givetvis tagit före-bilder. Nu har jag bara efter-bilder. Och här är dom, bevis på en av träningens biverkningar. Kanske bör varna för att en del hud syns, men det kanske ni kan blunda för.. håll för med tummen eller något.
Jag borde kanske också klargöra att det är bara träning som gjort att det blivit såhär. Inga ändrade matvanor, ingen bantning eller livsstilsförändring alls. Förutom att jag typ käkat dubbla frukostar och fikat fem gånger i veckan ibland. Alltså, om någon förändring i min kost förekommit så skulle det nog snanare vara så att jag ökat mitt födointag. Så alla som säger att man inte kan bli smal bara av att börja träna och promotar för alla möjliga bantningsmetoder, släng er i väggen.
Viss putmage kvar, den kommer jag aldrig bli av med tror jag, det är ett släktdrag. Men shortsen är aldeles för stora.
Denhär skjortan satt tight på mig förra sommaren, nästan för tight..
Samma skjorta utan att jag drar i den.. Inte så tight längre...
Byxorna jag jobbade i förra sommaren. Dom faller av om jag inte håller i dom.
Klänningen jag köpte till förra årets midsommar, då satt den tight upptill, nu är den en påse.
Denhär ska iofs va lite oversize, men inte som den är idag.
Sovmorgon
Idag tog jag sovmorgon. Ställde klockan på 9 ifall jag skulle va sugen på att ge mig ut på en förmiddagsjogg. Men det går segt nu, fortfarande inte sugen på någonting alls. Så istället låg jag kvar i sängen till halv 10. Då kände jag mig tvungen att gå upp eftersom det känns som slöseri med tid att sova. Men eftersom jag inte har så mycket att göra om dagarna nu så kanske jag skulle legat kvar.
Jag vet helt allvarligt inte vad det är med mig. Grinig och nerstämd. Känner ingen lust eller ambition till någonting. Nu ska jag hur som hellt käka lite fruksost och dricka lite kaffe och försöka njuta av denna gråa dag.
Dagens träning blir antingen dans eller löpning i rocklunda ikväll. Jag och Karin var och kollade in rocklunda i lördags, spåren är i stort sett snö- och isfria, så nu kan jag börja utmana migsjälv med rockis mördarbackar igen.
Jag vet helt allvarligt inte vad det är med mig. Grinig och nerstämd. Känner ingen lust eller ambition till någonting. Nu ska jag hur som hellt käka lite fruksost och dricka lite kaffe och försöka njuta av denna gråa dag.
Dagens träning blir antingen dans eller löpning i rocklunda ikväll. Jag och Karin var och kollade in rocklunda i lördags, spåren är i stort sett snö- och isfria, så nu kan jag börja utmana migsjälv med rockis mördarbackar igen.
Låt oss se om du kan dansa...
Ikväll blir det dans på frisks, har bestämmt mig för att skaffa 10kort där så jag kan gå på danspassen, har haft lite svårt att komma på vad jag ska träna på onsdagar och fredagar, men nu har jag kommit på att det är danspass på frisks då, och det är ju himlans roligt. Så det har jag bestämmt mig för. Investerar mina julklapsspengar på detta. God investeringen. Andra investeringar jag gjort för dessa pengar är ett par nya löparbyxor (eftersom jag sprang ur de andra ;)), en orangeröd klänning och fika för att fira att jag fått jobb som sjukgymnast!
Whhhatttt! Tänker du då ellerhur? Det är så pass bra att jag fått sommarvik som sjukgymnast nere i sölveborg. Känns hur bra som hellst, men samtidigt sjukt nervöst.
Whhhatttt! Tänker du då ellerhur? Det är så pass bra att jag fått sommarvik som sjukgymnast nere i sölveborg. Känns hur bra som hellst, men samtidigt sjukt nervöst.
Svårmotiverad
Jag har haft ett rätt bra flyt innan ett tag tycker jag. Och nu kommer baksmällen: Jag är sjukt svårmotiverad, är inte sugen på något alls överhuvudtaget (förutom kaffe), har ingen lust att träna, har ingen lust att göra någonting, kan inte sova.. Är i allmän obalans verkar det som. Och på toppen av allt det så är jag grinig och lättirriterad också. Troligtvis till följd av oregelbunden träning och dålig sömn.
BAAAAHHHH, det är drygt. Men man kan ju inte ha flyt jämt, så en formdipp får jag väl stå ut med.
Tog trots min kropps och hjärnas motstånd mig ut på en joggtur, som lyckades bli min snabbaste någonsin tror jag. Och det är ju helt okej, men eftersom jag är grinig kan jag inte vara riktigt glad över mina 11,6 km/h.
BAAAAHHHH, det är drygt. Men man kan ju inte ha flyt jämt, så en formdipp får jag väl stå ut med.
Tog trots min kropps och hjärnas motstånd mig ut på en joggtur, som lyckades bli min snabbaste någonsin tror jag. Och det är ju helt okej, men eftersom jag är grinig kan jag inte vara riktigt glad över mina 11,6 km/h.
Trööööööött
Efter en fantastisk helg i stressens tecken är jag återigen hemma. Helgen började i fredags med stress(nåja)ihopskrivning av det sista på hemtentan, hem, äta en macka, iväg på danspass på friskis med fina Matilda och Sofie, hem, äta, duscha, på med kläder, iväg till BMB för att kolla och dansa aset till arvingarna och lite disco (yay!). Sen hem sova, gå upp, träna, hem, äta, duscha, packa, halvspringa till tåget, sitta på tåget alldeles för jäkla länge, spela kort med morfar, spela kort med morfar, spela kort med morfar. Tåget igen, hemligt uppdrag, tåget igen, vänta i Kristianstad, tåget alldeles för jäkla länge, hem sova, upp, tvätta, till skolan, hem. DÖÖÖÖÖÖ. Fanatstiskt hektisk och fantastiskt rolig helg med tolv av mina värdefulla timmar spenderade på resande fot (tur att SJ och jag har ett så nära och ömsesidig relation, denhär gången va två av mina tåg för tidiga, hör och häpna!). Men jag behöver vila från alla mina åtaganden. Ikävll ska jag dö och ha kvalitetstid med min käre och något förkylda kombo.
