Jag är inte skallig, jag bara kallas skallepär.

Jag har sånt sjukt jäkla flyt nu, funderar på när helvetet ska bryta loss. Har inte sett några tecken på det än. Måste ha sjukt bra karma eller något.

Istället för att flytta till Gävle så ska jag nu neråt landet. Har fått en projektanställning i Blekinge landsting, ska jobba med hemrehab i Sölvesborg. Har anställning till nyår, och sen får vi se om det blir förlängning på den. Det känns sjukt bra iaf. Jag ska få va med och bygga upp den sjukgymnastiska delen inom hemrehab, vilket är en grym möjlighet för mig att utveckas!
Det känns helt galet att det ändras så fort, på bara en vecka har det gått från att jag var helt inställd på att jag skulle uppåt till att jag är helt inställd på att jag ska neråt. Det svänger galet fort! Men det är väl så det ska va när man är ung, man ska väl kanske inte ha stenkoll på allt. Även om det är väldigt bekvämt att veta hur ens framtid ser ut..

Om 30 dagar är det Lidingöloppet, är jag redo? Nej. Är i usel form. Känns som om det bara går sämre och sämre för mig med löpningen. Men försöker vara nogrannanre med att äta ordentligt nu och att träna ordentligt. Har blivit aldeles för mycket slarv med de bitarna under sommaren. Jättesynd, för jag gillar ju att ta hand om min kropp! Och nu har jag bara trettio dagar på mig att skärpa upp formen, och det är ju lite sent, men jag får väl göra mitt bästa.