Jag är inte skallig, jag bara kallas skallepär.

Hela mitt liv är lite hullerombuller nu, jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Eller knappt förresten, jag vet verkligen inte vart jag ska ta vägen, med någonting. Precis när jag trodde att jag visste vart jag skulle flytta, hade fått lägenhet och allt, så ringde dom från Sölvesborg och vill att jag kommer ner på intervju för en projektanställning som varar fram till nyår. Och det är ju grejt, förutom den lilla detalj att jag återigen inte har en aning om hur livet ser ut eller hur det kommer se ut. Och detta skapar kaos i mitt huvud.
Plus att allt annat skapar kaos i mitt huvud också! Och på toppen av DET så är det inte långt tills Lidingöloppet (halva), och jag är i sämre form än jag varit någon gång under senaste halvåret. Är inte ens säker på att jag klarar 15 km med den form jag har för tillfället. Och jag är inte sugen på att träna eftersom alla träningar går dåligt. Ser ut som om en ond liten cirkel är på gång om jag inte motarbetar den fort!