Jag är inte skallig, jag bara kallas skallepär.

Två dar bara. Sen är det december. den första. Då är det bara tre veckor tills jag får komma hem. Då är det tre veckor tills jag får träffa min bror igen. Då är det nästan jul. Då vet jag hur tentan gick, jag har uthärdat en heldag med Gerd och jag får komma hem. Och jag får tio dagar på mig att träffa alla mina vänner och större delen av min familj. Det svider lite för jag vet att jag inte kommer hinna träffa alla så mycket som jag vill. Men jag ska försöka träffa alla lite iaf. Jag önskar jag kunde åkt hem tidigare så jag hade hunnit hälsa på på Ädelfors folkhögskola, men det hinner jag inte denhär gången.

Men eftersom jag lovat migsjälv att jag ska leva i nuet för att jag ska må bra, så får jag njuta av dagen. En gråmulen dag, ingen sol, inget regn. Städning, filmtittning, julbakning. Idag ska jag bara vara. Och förbereda mig inför nästa veckas fysiologi.


jag måste lägga upp denna eländiga bild. Jag ser död ut. Detta är vad en veckas tentaångest gör med en människa.
Jag såg mig i spgeln och tänkte att "gud så eländig jag är"


Detta är en symbol för mina fantsiska frukostar. Alltid tända ljus, altid mysig stämning och mysig filt om det är kallt. idag joinade Sandra mig, det va mysigt.

puss så länge