Jag är inte skallig, jag bara kallas skallepär.

ÄNTLIGEN är jag åter i kontakt med världen utanför Sölvesbrog. Har levt min första vecka i Sölvesborg utan internet. Har också insett hur jäkla beroende jag är av det. Kollar ju upp allt på nätet. Allt från recept till löparrundor och facebook förstås. Det har hänt lite sen sist.
Jag har:

• Flyttat ner till Blekinge nu, känns som världens ände.
• Fixat och donat i lägenheten i en vecka, och fortfarande inte blivit klar.
• Gjort min första vecka som sjukgymnast inom hemsjuvården här i Sölvesborg.
• Sprungt vilse 2 av 2 löparrundor.
• Upptäckt att shoppingutbudet inte är fullt så illa som det först såg ut, men långt ifrån stort.
• Insett att blekinge inte är lika platt som skåne, vilket bådar gott inför alla tusen löparpass jag kommer genomföra de närmsta fyra månaderna.
• Stickat en väldig massa.
• Cyklat åtta mil

Trots att Sölvesborg kanske inte är min drömstad så är jag jäkligt nöjd med tillvaron här. Det är likosm lugnt, jag gör lite som jag själv vill utan att någon annan har koll. Idag så har jag ätit fredagsmysgodiset till middag och ska snart laga pyttipanna till kvällsfika :)