Jag är inte skallig, jag bara kallas skallepär.

Kollade senaste inläggen, sjitt så bitter jag blivit på gamla dar. Jag måste bättra mig. Ingne vill väl hänga med en bitter gammal tant? Hehe.

Men man orkar inte alltid va munter. Inte jag iaf. Men jag har mina ljusa stunder även i dessa bittra tider, men då bloggar jag inte. Men nu kan jag va lite ljus.

Ska snart till päronen (över påsk). Ska bli skönt att komma från västerås litet tag så jag kan tycka om det sen igen.  Då ska min Ymi följa med mig hem, och så ska vi till Stugan också. Kommer bli lungt och gött.

Nytt angående mig är också att jag börjat äta kalkon som pålägg. Gött som satan. Jag har ju blivit värsta köttätaren (fötuom gris och ko och får då, eller fast jag har ju inte smakat så mycket annat än det och fågel, men ändå).

Jag har också idag lagat god mat oh fryst in tre matlådor så jag har i slutet på månaden, har märkt att matlådor är toppen när pengarna är slut.

Karatedräkt har jag också införskaffat. Så nu är jag en äkta karatekid. Den är väldans stilig.


Nu ska jag plugga igen. Back to bitterheten (även om det är roligt ämne så är det trist att plugga all vaken tid).

Tentaplugg hela denhär veckan. Med ångesten och stressen över att inte kunna tillräckligt kommer sömbrist och ännu mer stress. Satsar på att koffeinkicka igång hjärnan nu, annars orkar jag inte. Paus en gång i timmen, annar lär man sig inget. Skippa karaten ikväll och plugga istället? Hm, tror inte det är värt det, för då kanske jag inte kan sova nästa natt heller, och inte natten efter det. Och sen är det kört.

Läser om coopingstrategier, undra vad jag har för nån. Problemfokuserad kanske; Agerar för att bli kvitt problemet. Mja, kanske det. Inte vet jag.
Som tur är så är jag ingen typisk typ A personlighet, så jag stressar inte upp mig så mycket över småsaker. Visst är jag stressad nu, men inte så jag bryter ihop. Och om jag nu skulle göra det så är det bara att komma igen.
Jag tar ju paus iaf, jag bloggar i lugn och ro, kolla facebook, andas. Sen är det dags igen.

Svarta träd i skogen blir soldater i en här
Och gula löv på marken blir skatten som vi stjäl
Och de gråa döda husen blir fängelset vi flyr
Och hela fula världen blir som ny

Om du tar mig med till drömmarnas land, du låter mig följa med på din axel
Om du tar mig med till drömmarnas land, jag kan väl få följa med på din axel

Om allt man inte väljer, men ändå tvingas ta
Om stoltheten jag sväljer för att klara varje dag
Och allt som jag ska gömma i mitt hjärta utav glas
Om allt det där ska rymmas går jag av

Så ta mig med till drömmarnas land, jag kan väl få följa med på din axel
Ta mig med till drömmarnas land, så kanske jag kan göra nått som är vackert
För dig och för mig
För dig och för mig

/"Drömmarna" av freddie wadling

Tänk er en man, en rysk cirkusartist. Efter föreställningen. Han tar på sig sin vita klänning i tyll, han tar på sig sin peruk och sitt röda läpstift och tittar längtande i spegeln. Han lever ut sin dröm, han vill bli prinsessa. Men han gör det när ingen ser, för en rysk cirkusartist kan väl inte vara fjollig lindansös? Han går på linan, han gör sina konster, och i bakgrunden spelas "drömmarna". Det är bland det vackraste jag sett.
Men sen får han stryk, sen får han skämmas för att någon råkade se. För att de fick veta vem han verkligen ville vara. Han skulle straffas för att han inte passade in i mallen.

I så fall håller jag på att göra det, igen.
Imon kommer pengarna och jag har räknat lite på nästkommandes månads fasta avgifter oh insett det igen, jag ligger väldigt risigt till.
Det är hyra, böcker, telefonräkning och mat som ska betalas. Och sen är pengarna slut nästan. Plus att jag måste köpa nya byxor eftersom att mina två favvorjeans brustit, och mina favvomjukisar knappt hänger ihop.
Så ja, livet om student, det är fattigt. Och det kommer nog att vara fattigt ett bra tag till.

Men, om jag klarade denna månadens ekonomiska kris så klarar jag nästa. Så fattig som jag varit nu har jag inte varit på länge. Innan åt jag gröt för att det är smidigt och hyffsat gott, nu äter jag det för att jag helt enkelt inte har råd med annat. Och tack och lov för att jag i början av förra studiebidraget var smart nog att göra matlådor och stoppa i frysen, så jag åtminstone får varva gröten med soppa och hirshbiffar.

Men å andra sidan får jag skylla migsjälv lite också för jag har inte ens sökt bostadsbidrag, vilket jag ska göra nu.

Men imon får jag pengar, och då är det införskaffning av byxor som gäller.

Vaknade halv två, slut i huvudet, genomsvettig men iskall. Gick upp, tvingade mig att äta något.
Upptäckte att fil och flingor och pålägg va slut, alltså, alla potentiella frukostingredienser. Tvingade i mig alvedon och enhineatex (eller vad det nu heter). Tog en dusch. Åt gröt, samlade kraft för att orka ta mig ner till cyklen för att cykla till affären.
Punka! fan. vilken annan dag som hellst, men inte idag, snälla. Jodå, idag. totalpunka. Så det va bara till att traska iväg mot ica. Oh ännu värre då, det började snöa. Vafaan. När tar det slut?

Idag skulle jag ha spelat fotbollstunering, jag skulle ha gått på kåren och dansat fötterna av mig, men icke.

Vaknade sju, ont i kroppen, feberyr. Iväg med sms till sara att jag inte kunde va med och spela. Hämtade ett glas vatten, la mig, somnade om. Vaknade typ ett och huvudet höll på att sprängas tror jag. Frukost, ringde och beklgade mig för mamma. Alvedon, vila, piggare, lagade sockror.
fan så trött.
Ska sova igen.

Började dagen med att gå upp vid sju, käka mysfrukost, gå hem och lägga mig och sova på soffan. Sen var den meningen att jag skulle råplugga hela dagen. Det gick inget vidare. Mycket tankar som far runt. Ringde mamma, ingen hemma. Skulle plugga igen, ännu mer tankar, rastlöshet, ringde mamam igen. Ingen hemma. Fortsatte med försöket till att plugga, ringde mamma, samma sak. Upptäckte att jag är i stort sätt pank.
Ringde mammas mobil istället, hade börjat fundera på om något hänt. Hon och far va hos bror. Hon berättade att mina bröder gillar skvaller, de hade båda kommit till mamsen och berättat om lillasyster. Och jag som trodde att tjejer var den mest skvallrande människosorten, jag hade fel. Iaf i min familj.
Fortsatt försök till plugg, det gick lite bättre, men fortfarande dåligt. Dumma hjärna/hjärta som ska grubbla så mycket. Kokar kaffe, kanske skulle det få fart på de små grå. Nej, fortfarande grubbel och halvtaskigt pluggande.
Jag ger upp, tar en dusch istället.

Nu är himmelen blå igen. Och min lägenhet badar i sol. Mina fönster är skitiga.

har nyssligen återvänt hem till Västerås efter ett knappt dygn hos min sotrebror i Linköping. Han och hans kompis hade fördelsedagskalas med Indientema. Så, på med alibabbabyxorna och tusen rökelser! Fick fruktansvärt god indisk gryta :D Senare på kvällen gik vi till HG och där träffade vi Karins bror också. Så vi avverkade tre bröder på en och samma kväll (min bror nr 2 va också på indienfesten).

Idag när vi en aning trötta och hungriga vaknade på tåget när vi började närma oss hem så möttes vi av det klaraste solljus. Hela västerås stad badar i sol och vackert väder. Och! Det är varmt också. Snön är på väg bort och solen brände på ryggen där vi gick.
ÄNTLIGEN VÅR! Hoppas det håller i sig.

Okej, nya temat på kvällens party är "lita inte på en fis i indien". Det blir svårt att klä ut sig till... :P
men biljetten är beställd iaf oh imon blir det linkan till min storebror.

Såg nyss trix varité. Herregud så kul den va! Höll på att dö av skratt! Plus att jag fik delta i förställningen! Men Johan i trix stal en puss av mig när jag medverkade! Fy på han.
Men ä ni någonstans i närheten av västerås närmaste veckan så tycker jag verkligen att ni ska pallra er hit och se den, bästa på länge!

Jappjapp, idag har jag inkasserat mitt första vg på högskolenivå. Jag har haft lab i skolan, alltid kul, det är karate idag, och jag ska snart ladda med proteinkick (kesopannkakor). Ikväll blir det mys och lite firande att tentan gick bra. Allt är toppen!
Och imon ska jag se Trix varité. Oh sen lördag så blir det födelsedagsfest med Jarmo Ek-tema, får se hur Jarmo jag blir, tänkte ha kjol, undra om Jarmo har det.. Det tror jag, när han går hemma och tofflar så har han nog en jättesöt kjol på sig.

Annat fantastiskt som hänt.. hm... jaa... Massor. Allt är bra, speiellt jag.
Och just det., nämnde jag att jag kanske ska bli kombo? :P

puss och hej

Idag har det hänt. Det jag aldrig trodde skulle ske. JAG OCH KARIN HAR ANMÄLT INTRESSE PÅ EN TREA! Kan ni fatta detta? I början på nästa vecka får vi reda på hur våra liv kommer se ut. Eller nä, men lite. Det är en trea med kök i Petersberg, petersbergsvägen 16 om ni är sugna på att kolla up var det ligger. den har balkong också. Det ligger lagon nära till allt, mitt emellan centrum, skolan och nya karatelokalen (som vi kommer flytta till i höst eftersom att vi inte får va i mariaberget längre).
Så, nästa vecka kanske det bli titt på lägenhet, beslut om lägenhet, och beslut om komboskap. Det är rätt stort beslut, men vi är sjukt glada. Hoppashoppashoppas att vi får den och att den är fin.

Inte nog med att det ska bli übergött att flytta ihop, vi kommer tjäna massa pengar på det med! Det ni!

Det har hänt andra spännande saker i mitt liv med som ni inte vet om, men vill ni veta så får ni ringa. Men jag kan slå vad om att ni verkligen vill veta.. :P

Happihappihappi!

Idag är en helvetes dag. Det har varit en helvetes dag hela dagen. Det började när jag vakande idag och insåg att jag var tvungen att gå upp, grinighetsbarometern steg i taget. det blev sedan bara ännu värre när jag insåg att det snöar. Snöhelvete fyra månader för sent. Då ville jag bara lägga mig och dö hela dagen. Men icke. Upp och duscha äta klä på ge sig av gå i skolan hata tentan som inte kommit vara grinig sova på lektion vilja hem stressa för att äta och gå igen. G r i n i g.

Och jag vet precis vilken känsla det är, jag vet vad det är som kommer. Ge mig en paus från mitt liv. Jag orkar inte igen. Snälla någon tänk åt mig och fatta mina beslut, hjärntvätta mig och säg till mig vad jag ska tycka och göra. Kontrollera min hjärna ett tag, agera autopiot och låt mig bara glida med. Skjut mig och låt mig va.
Gode gud ta mig ur dethär.

sen en tid tillbaka har jag varit trött
försökt att vara allt på samma gång
så mycket man kan göra och borde och vill
mitt i allt så ska man räcka till
sen en tid tillbaka har jag varit tom
och försökt hitta spår som leder rätt
ja det finns så mycker måsten att vara bra på det man kan
och mitt i allt så ska man vara sann

// Melissa horn, Sen en tid tillbaka

Hon sjunger allt det som jag tänkt och kännt nu. Har fortfarade aldeles för mycket att göra för att min tid ska räcka till, men jag har iaf hittat rätt. Mitt leende är väldigt trött, men jag ler trots allt.
För även om jag aldrig hinner sitta ner och ringa alla jag borde ringa, och även som jag inte hinner ägna mig ått bara vara så är det jäkligt bra, det är skönt att leva.

Ge mig sömn. Det svider i ögonen för jag är så fruktansvärt trött, matt. Jag har för lite tid för mitt liv.

UnderJorden

 

Jord.                                  

Korslagda rosor på ditt bröst.

Det känns precis som jag har varit här förut jag vet precis hur det tar slut         

Med vilken röst.

Med vilka ord.

 

Trött

Jag är så oförklarligt svag.

Jag kanske borde men jag orkar inte mera

jag kan aldrig acceptera

ditt förslag

att du och jag

har dött.

 

Tyst.

Fast världen skriker står i brand.

Jag ser din kropp i varje träd i varje sten

jag ser din hals och dina ben.

Jag ser din hand.

Och de vackra läppar som jag kysst.

 

Så jag går ner.

Det finns en värld vi inte ser.

Där ska jag vandra genom tunnlar,

genom gångar ibland underjordens fångar

till det levande.

Levande.

Du lever.

 

Jag ska dansa din död. Dansa din död.

Genom vågor, genom lågor och till dig.

Jag ska dansa din död. Dansa din död.

Under jorden, över himlen genom helvete och paradis till

 

dig.

Jag känner doften av ditt hår.

En lätt beröring och ett skratt.

För mina sinnen

har du lämnat tusen minnen

som ett spår

som lyser svagt och leder mig.

 

Snälla, kom!

Jag vet att allt kan börja om.

Om det är så en evighet jag måste vandra tills vi återser varandra

är du levande.

Levande.

Du lever.

 

Jag ska dansa din död. Dansa din död.

Genom vågor, genom lågor och till dig.

Jag ska dansa din död. Dansa din död.

Under jorden över himlen genom helvete och paradis.

Jag dansar din död. Dansar din död.

Under jorden över himlen till det levande.

Levande.

Du lever

inom

mig.

Var på sensation på kåren i Lördags. Jag dasade, och dansade, och levde. Ibland kan jag bara glömma precis allt annat och bara dansa. Oftast när jag är själv. Men i lördags, då dansade jag. Bortbortbort. Bara jag och dansen. Inga tankar, bara musik. Känner mig så fri när jag får dansa.

Olivia har varit hos mig i helgen. Har varit jätteskönt att ha henne här hos mig, och bara vara.

Puss